TV4 Nyheterna följde upp måndagens inslag med ett inslag om Rossprojektet. Bland annat intervjuades Malena Rydberg.

Se vidare http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna?title=nyheterna_19_05&videoid=2117172. Inslaget handlade om hur kritiska lärare tystas med bl.a hot om förflyttning och uteblivna lönepåslag.

Hej,                

Tack för ert brev till skolborgarrådet Lotta Edholm angående Ross Tensta Gymnasium. Jag heter Erik Åslin och arbetar som biträdande borgarrådssekreterare på skolroteln i Stockholms stadshus. Lotta Edholm har bett mig besvara ert brev.

Jag har tagit del av era frågor och synpunkter kring Ross Tensta Gymnasium. Det är självklart angeläget med en debatt om hur vi med största möjliga effektivitet kan höja studieresultaten i Stockholms skolor.

Jag vill gärna ge lite bakgrund till Ross-projektet.  Dåvarande utbildningsdirektör tog initiativ till att starta Rossprojektet och ett beslut i utbildningsnämnden togs i januari 2003 i politisk enighet. Projektet hade en styrgrupp med dåvarande gymnasiechefen som ordförande. Skolan tillsatte en projektledare och en projektgrupp med 8 lärare. En intresseanmälan gick ut till alla. Sedan fick de som också var intresserade ingå i referensgrupp. 3 sådana referensgrupper tillsattes och ca 30 lärare deltog. Alla synpunkter beaktades om de inte gick emot skolans uppdrag från politiken. Gymnasiechefen erbjöd de som inte ville delta i projektet att få en motsvarande tjänst på annan skola. Processen att genomföra projektet var medvetet långsam för att få en god förankring. Delaktighet från berörda parterna har varit konstant närvarande i förändringsarbetet på skolan. Förutom det som beskrivits ovan fanns en lokalgrupp med elever och personal för den pedagogiska anpassningen till konceptet. Föräldrarna i Föräldraföreningen har hållits informerade. Alla lärare har erbjudits kompetensutveckling i konceptet både på Ross School i New York och på plats i Tensta. Genom en långsam implementeringsperiod har konceptet tagit form utifrån svenska förhållanden och svensk lagstiftning samt medarbetarnas engagemang. Det är därmed inte identiskt med Rossmodellen i New York.

Det är viktigt att våra gymnasieskolor håller hög kvalitet och är kostnadseffektiva. En del i det arbetet är att kontinuerligt utvärdera gymnasieskolorna. Utbildningsförvaltningen genomför en utredning som kommer att studera utvecklingen av Ross Tensta gymnasium efter införandet av Rosskonceptet. Utredningen ska framförallt studera skolans resultat ur olika aspekter och kommer att vara klar till årsskiftet.

Antalet elever vid Ross Tensta gymnasium har ökat sedan 2003, trots att Stockholms kommunala gymnasieskolor generellt har tappat elever på grund av en ökad konkurrens från friskolorna. Antalet elever på skolans samtliga program (inklusive individuellt program) har ökat från 656 läsåret 02/03 till 727 läsåret 10/11. Det är viktigt att komma ihåg att läsåret 2002/2003 hade de fristående gymnasierna i Stockholm ca 23 procent av det totala elevunderlaget medan läsåret 2010/2011 har de ökat till 51 procent av elevunderlaget. Trots denna generella utveckling så har alltså Ross Tensta gymnasium ökat i popularitet.

 Gällande elevernas resultat finns mer statistik om utvecklingen på Ross Tensta gymnasium här:

 - Andelen elever i procent som är behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,5 procent år 2002 till 79,4 procent 2010.

- Andelen elever i procent som har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,2 procent år 2002 till 87,7 procent 2010.

- Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick s

lutbetyg ligger ungefär konstant. Detta gäller för hela skolan, samtliga program. Under 2000-talet har betyget alltid legat mellan 12 och 13. 2002 hade skolan 12,7 och 2009 hade skolan 12,8.

- Andelen elever med utländsk bakgrund har stigit kraftigt. Från 67 procent läsåret 01/02 till 91 procent läsåret 09/10. Olika elever har olika bakgrunder och förutsättningar att nå goda studieresultat. Självklart är detta en viktig aspekt.

Att satsa extra pengar i form av 1.5 skolpeng på utsatta gymnasieskolor var socialdemokraternas insats under deras styre under tidiga 2000-talet. Denna satsning var inte enbart för Ross Tensta gymnasium utan även för Farsta och Skärholmen. Idag finns ett betydligt mer träffsäkert resursfördelningssystem.

Med vänliga hälsningar

Erik Åslin
Biträdande borgarrådssekreterare (FP)
Skolroteln

Frågor till Stockholms kommunfullmäktige

Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter har nyligen i en artikelserie tagit upp Rossprojektet på Tensta gymnasium, vilket också har gett upphov till en intensiv debatt på nätet. Debatten handlar inte bara om en lokal satsning i Stockholm, utan även om viktiga principiella frågor av riksintresse. Därför vill vi undertecknare ställa några frågor till Stockholms kommunfullmäktige, som har det yttersta ansvaret för skolpolitiken i Stockholm. Våra frågor:

1) I samma artikel intervjuas Anita Ferm, före detta utbildningsdirektör i Stockholms stad, som berättade att Courtney Ross dåvarande svenske man uppsökte henne för att propagera för Rosskonceptet. Ferm gjorde sedan en studieresa till Long Island i New York för att studera skolan på plats. Hon fattade därefter beslutet att införa Ross-projektet på Tensta gymnasium, vilket inleddes 2003. Anita Ferm berättar också att hon aldrig funderade över kostnaderna. Varför gjordes inte en regelrätt utredning om och kostnadskalkyl av Rosskonceptet?

2) Rosskonceptet utgår från Howard Gardners pedagogiska teorier, som grundar sig på föreställningen om de sju intelligenserna. Denna föreställning saknar stöd i vetenskapliga undersökningar. Gardner själv har betecknat dessa intelligenser som ”artistiska omdömen”. Inte heller finns det någon pedagogisk forskning i USA, som kan leda i bevis att skolor som utgår från Gardners pedagogik är mer framgångsrika än andra. I praktiken innebär Rosskonceptet ämnesintegration, projektarbeten, IT i undervisningen och hälsoprofilering. Vad exakt är det som gör Gardners teorier och Rosskonceptet så unika?

3) Eftersom Utbildningsförvaltningen/Stockholms kommunfullmäktige importerade ett pedagogiskt koncept från USA, tyder detta på att Utbildningsförvaltningen ansåg att  Tensta gymnasiums minskande elevtillströmning i huvudsak berodde på pedagogiska orsaker. Står Utbildningsförvaltningen/Stockholms kommunfullmäktige fast vid denna analys? Varför tog Utbildningsförvaltningen ingen som helst hänsyn till uppfattningarna hos lärarkåren vid Tensta gymnasium vid denna tidpunkt?

4) Skall kommunala skolor bli franchisetagare och betala avgifter till ett amerikanskt friskoleföretag som dessutom har fått stänga en av sina två skolor i USA, därför att den fungerade för dåligt?

5) Som ackrediterad Rosskola förväntas Ross Tensta gymnasium värva fler kommunala skolor till Ross Institutes internationella nätverk. Skolan skall alltså både betala till Ross Institute och värva fler betalande medlemmar. Kan det verkligen vara en kommunal angelägenhet att sköta marknadsföringen åt ett utländskt företag?

6) Flera lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium har berättat om kritikförbud och utmobbning av kritiska lärare. I ett mail till all personal på skolan förra året hälsade förvaltningsdirektör Thomas Persson att om det fortfarande finns medarbetare som är kritiska bör de söka sig till andra skolor, vilket bekräftar uppgifterna om kritikförbud. Är det verkligen rimligt att kommunalt anställda åläggs att vara lojala mot ett utländskt företag och på detta sätt hotas med omplacering om de inte är det?

7) Inger Nyrell, fram till halvårsskiftet i år rektor på Ross Tensta gymnasium och numera gymnasiechef med ansvar även för Norra Reals gymnasium, har utifrån Rosskonceptet formulerat en vision för Ross Tensta gymnasium, där det bl a framgår att skolan skall sluta använda s k traditionella läroböcker. Tycker kommunalfullmäktiges ledamöter att detta är en bra inriktning för gymnasieskolan? Hur rimmar dessa strävanden med gymnasieskolans uppgift att förbereda för högre studier?

8) Sedan Rossprojektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp till Ross Institute utan att någon upphandling har gjorts. Vad är det som är så speciellt med detta företag att det skulle motivera en sådan särbehandling?

9) Dessutom vill Stockholms utbildningsförvaltning sprida konceptet vidare inom Stockholms stad. Enligt gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg är det ”en prioriterad satsning”. I intervjun i Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter säger också gymnasiedirektören att hon inte visste varför Ross skola i Harlem var tvungen att stänga och att hon inte tänker rota i detta. Stängningen borde väl antyda att en viss pedagogik inte är utslagsgivande för en skolas framgång. Vad är det som egentligen motiverar en fortsatt satsning på Rossprojektet?

Kay Beckeman/Lena Beckman/Catharina Hedeby/Per-Åke Lindblom/Anders Nilson/Anita Olsson/Malena Rydberg/Britt-Marie Vucetic

Samtliga före detta lärare på Tensta gymnasium

Kontaktpersoner:

Kay Beckeman  –  08/258106

Malena Rydberg – 08/6688062/0704911257

25/11 2011

Svar på gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åbergs yttrande till Skolinspektionen gällande situationen på Ross Tensta gymnasium, diarienummer 41-2011-4967

Vi som skriver detta brev till Skolinspektionen är pensionerade lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium och som fortfarande känner stort engagemang för skolan och dess elever. Vi har hört från flera lärare som fortfarande arbetar på skolan att det saknas läroböcker i flera ämnen. På grund av skolans ansträngda ekonomi har skolledningen tidigare under året varit restriktiv med inköp, och i början av oktober infördes ett köpstopp. Lärarna har sagt att det saknas läroböcker i engelska, svenska, tyska, biologi, kemi, naturkunskap, företagsekonomi och historia. Lärare som undervisar i engelska och svenska har i ett par fall försökt hantera situationen genom att låta olika klasser turas om att låna en klassuppsättning läroböcker. Denna typ av nödlösning är dock inte acceptabel. Eleverna måste ha tillgång till kurslitteratur under hela kursens gång. Till saken hör att nya kursplaner har införts som en del av årets gymnasieform, Gy 11. Som en följd av detta krävs nya böcker i vissa ämnen, t ex naturkunskap.

Tidigare har elever och lärare på Ross Tensta gymnasium delvis kompenserat för bristen på läroböcker genom att kopiera mycket. Som en ytterligare besparingsåtgärd har skolledningen dock tagit ifrån elever och lärare rätten att kopiera fritt. På vissa kurser har eleverna vare sig läroböcker eller kopierat material att arbeta med, och lärarna kan alltså inte ge eleverna läxor. Detta medför att eleverna får svårt att klara kunskapsmålen och i vissa fall att lärarna inte kan godkänna eleverna. Eftersom vi inte längre arbetar på skolan kan vi inte verifiera allt som vi har hört, men om uppgifterna stämmer är det mycket allvarligt. Det innebär att eleverna i vissa fall berövas och förvägras chansen att lyckas med sina studier. Det finns också en risk att vissa lärare av hänsyn till eleverna sänker kraven och delar ut glädjebetyg. Skolinspektionen måste därför noggrant undersöka situationen.

De lärare som har berättat detta undervisar i olika ämnen och tillhör olika lärarlag. En del av dem är mer eller mindre kritiska till Ross-konceptet, och en del av dem är positiva till det. När det gäller uppgifter om bristen på läroböcker finns det således ingen given koppling till kritik av Ross-konceptet. Vi har ingen anledning att misstro de lärare som har berättat om situationen för oss. Har Skolinspektionen anledning att lita på Marie-Louise Hammer Åberg och skolledningen på Ross Tensta gymnasium?

Vi vill här påminna om den inspektion av verksamheten vid Digitala rummet som Skolinspektionen gjorde under läsåret 2010-2011 efter en anonym anmälan. Digitala rummet tillhörde under förra läsåret Ross Tensta gymnasium. Skolinspektionen fann att det ofta inte fanns någon lärare på plats och att det inte bedrevs någon undervisning i egentlig mening utifrån sedvanlig ämnesindelning, fastställda kursplaner och kraven i Skollagen. Eleverna spelade mest dataspel hela dagarna, varav en del var våldsspel. Inspektionen resulterade således i allvarliga anmärkningar. Hur kunde ansvariga chefer, d v s Hammer Åberg och skolledningen på Ross Tensta.låta verksamheten på Digitala rummet pågå som den gjorde? Med detta i åtanke finns det ingen anledning för Skolinspektionen att lita på att Hammer Åberg och skolledningen på ett betryggande sätt skulle ta ansvar för kvaliteten i verksamheten på Ross Tensta gymnasium.

Hammer Åberg skriver  i sitt yttrande till Skolinspektionen att det finns få läromedel på marknaden som motsvarar kraven enligt Gy 11. Detta är inte sant. Det har under året getts ut en mängd nya läroböcker i olika ämnen som är anpassade till de nya kursplanerna. För vissa lärare på Ross Tensta gymnasium är problemet att de inte får köpa nya böcker som motsvarar kraven i de nya kursplanerna.

Hammer Åberg skriver att det som inte är beställt i oktober 2011 torde kunna vänta till 2012. Nej, det har emellertid saknats läroböcker i olika ämnen tidigare under året och de elever som läser en kurs under höstterminen 2011 och saknar kurslitteratur har ingen större glädje av att det kanske kommer att köpas nya läroböcker längre fram.

Hammer Åberg skriver vidare att skolan är väl försedd med läromedel av olika slag. Detta är dock inte den bild som vi har fått. När så många lärare klagar över att det saknas läroböcker i olika ämnen kan skolan knappast sägas vara väl försedd med läromedel.

Hammer Åberg påpekar också att eleverna har tillgång till bärbara datorer under skoldagen. De flesta får dock inte ta med sig datorn hem efter skoldagens slut och kan därför inte använda den för att göra läxor. För detta krävs läroböcker eller kopierat material.

Det är svårt att diskutera situationen på Ross Tensta gymnasium utan att ta upp Ross-konceptet. Hammer Åbergs fortsätter med ett stycke om kritiken mot Ross-konceptet. Där påstår hon att kritik har kunnat framföras och att så också har gjorts. I den granskning av Ross-projektet som nyligen gjordes i Lärarnas Tidning ingick intervjuer med lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium och kunde berätta om mobbning av oliktänkande. I en intervju med f.d rektorn Inger Nyrell påstod hon däremot att ingen har blivit särbehandlad. Så långt står ord mot ord. Efter en kritisk artikel i Dagens Nyheter i maj 2010 skickade Nyrell dock ett mail till all personal på Ross Tensta gymnasium med en hälsning från Utbildningsförvaltningens direktör Thomas Persson. Thomas Persson meddelade att om det fortfarande finns personer på Ross Tensta gymnasium som inte vill arbeta efter Ross-konceptet ordnar förvaltningen arbete på andra skolor. Vi bifogar en kopia av detta mail och ber Skolinspektionen läsa det. Observera att detta inte är formulerat som ett erbjudande eller en valmöjlighet. Vad Thomas Persson säger är att de som är kritiska skall omplaceras. Att omplacera kritiska medarbetare är definitivt inte att tillåta kritik.

Hammer Åberg påstår vidare att lagar och regler på arbetsmarknaden har respekterats. Detta är inte heller sant. Vi vet att  skolledningen på Ross Tensta gymnasium år 2004 försökte hindra en handikappad lärare, som också var kritisk mot Ross-konceptet,  från att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning. Det var först sedan hennes fackombud, Erik Björkman, på Lärarnas Riksförbund hotat med anmälan till Diskrimineringsombudsmannen som läraren fick komma tillbaka. Lagen mot diskriminering av funktionshindrade föreskriver att arbetsgivare skall hjälpa handikappade tillbaka i arbete, och den lagen respekterades alltså inte.

Malena Rydberg, som gick i pension 1 augusti 2011, blev kallad till ett s.k avvecklingssamtal med Nyrell. Malena Rydberg, som har arbetat på Rinkebyskolan mellan 1976 och 1989, och därefter fram till 2011 på Tensta, har ställt sig kritisk till Ross-projektet. Vid avvecklingssamtalet ville hon framföra en del synpunkter på Ross-konceptet till Nyrell, men blev efter några minuter avbruten och utkastad av nämnde rektor med orden: ”Sådana som du pratar jag inte med”.

I slutet av oktober i år fick vi höra att en äldre manlig lärare hade blivit utvisad från ett personalmöte av rektor Runar Krantz för att han var alltför kritisk. Vid personalmötet klagade han på inte fått köpa böcker till sina ämnen biologi och naturkunskap. Andra lärare som deltog i personalmötet blev skrämda av det som hände.

Nyrell har skrivit en vision för Ross Tensta gymnasium, Vision 2015. Vi bifogar en kopia av detta styrdokument. Där framgår bl.a. att traditionella läroböcker kommer att bli sällsynta på Ross Tensta gymnasium och detta framställs som något eftersträvansvärt. Detta är praktiken detsamma som att skolan skall sluta använda läroböcker, även om Hammer Åberg menar att det inte är det. Vem som helst borde förstå att kunskaper och studieresultat försämras om man slutar använda läroböcker i skolan. Gymnasiet skall förbereda eleverna för högre studier och det gör man definitivt inte genom att sluta använda läroböcker. Vem har gett Nyrell befogenhet att på ett så grundläggande sätt reformera undervisningen? Om hon vill sluta använda läroböcker måste hon tala om vad hon vill ge eleverna i stället. I sin vision nämner hon bl.a sociala medier, bloggar och egna hemsidor. När det gäller sociala medier tycks Ross Tensta gymnasium ha kommit ganska långt. Lärare har nämligen  berättat för oss att en del elever ägnar sig åt Facebook även på lektionstid. Det vi nu ser är att Nyrells vision förverkligas och nu ställs frågan på sin spets. När eleverna inte får böcker och inte heller får kopiera kan de inte göra läxor och når därmed inte kunskapsmålen för olika kurser. De flesta lärare vill ju använda böcker och vi har hört att många elever klagar högljutt. Vi undertecknande lärare som länge arbetat med ungdom med annat hemspråk än svenska anser att den goda läroboken är särskilt viktig för dessa ungdomar som behöver utveckla sin svenska. Läroboken kan man alltid återvända till för repetition. En bra läroboken erbjuder eleverna en viktig struktur. Vi menar att datorn aldrig kan ersätta vare sig läraren eller en bra lärobok.

I sitt slutord påstår Hammer Åberg att elevtillströmningen till Ross Tensta gymnasium är god. Skolan har dock relativt få sökande till de nationella programmen, och detta problem har funnits länge. Elevantalet har dock kunnat hållas uppe genom att skolan tar in exceptionellt många elever på olika individuella program. Skolan har runt 100 elever på Språkintroduktionsprogrammet och många s k preparander som inte är helt klara med grundskolan. I det officiella elevantalet för Ross Tensta gymnasium ingår också eleverna på SALUT, en filial i Vällingby som tar in elever som inte är klara med grundskolan och som ofta har problem av olika slag. SALUT tar in omkring 50 elever per år. En stor del av eleverna på Ross Tensta gymnasium är alltså inte reguljära gymnasieelever, som följer Ross-konceptet, och många av dessa elever skulle inte kunna välja att gå någon annanstans. Verksamheten vid Digitala rummet var intressant för Nyrell, eftersom den bidrog  till att öka det officiella elevantalet vid Ross Tensta gymnasium. Att eleverna där mest satt och spelade3 dataspel om dagarna och inte lärde sig något väsentligt hade tydligen ingen betydelse för Nyrell.

Gymnasieelever har rätt till läroböcker som motsvarar kraven i centralt fastställda kursplaner. Att elever på en kommunal skola inte har läroböcker är fullkomligt oacceptabelt. Vi föreslår att Skolinspektionen noggrant undersöker förhållandena på plats vid den inspektion som snart kommer att göras. Ett sätt att göra detta är att genomföra en enkät där alla lärare och alla elever,som läser på nationellt program, får svara på frågor om saken anonymt. Ingen kommer att våga framföra kritik eller berätta om missförhållanden om de inte får vara anonyma. Genom en omfattande enkät borde Skolinspektionen kunna få en uppfattning om hur det faktiskt förhåller sig.

Om inte bristen på läroböcker åtgärdas, finns en risk att elever fortsätta lämna skolan. Vi känner till att ett stort antal elever under förra läsåret bytte till andra skolor. Skolinspektionen bör ta reda på hur många och av vilka skäl.

Undertecknare

Catharina Hedeby, lärare i engelska och tyska

Anders Nilsson, lärare i engelska och spanska

Anita Ohlsson, lärare i matematik och datakunskap

Malena Rydberg, lärare i historia, samhällskunskap och franska

(Denna text har lagts in som kommentar på Mikael Dambergs blogg)

Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter har nyligen har tagit upp Ross-projektet på Tensta gymnasium och detta har gett upphov till en intensiv debatt på nätet. Debatten handlar inte bara om en lokal satsning i Stockholm, utan den handlar även om viktiga principiella frågor av riksintresse. Dessutom vill Stockholms utbildningsförvaltning sprida konceptet vidare inom Stockholms stad. Enligt gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg är det ”en prioriterad satsning”. Några frågor:

1) Skall kommunala skolor bli franchisetagare och betala avgifter till ett amerikanskt friskoleföretag som dessutom  har fått stänga en av sina två skolor i USA, därför att den fungerade för dåligt?

2) Som ackrediterad Ross-skola förväntas Ross Tensta gymnasium värva fler kommunala skolor till Ross Institutes internationella nätverk. Skolan skall alltså både betala till Ross Institute och värva fler betalande medlemmar. Kan det verkligen vara en kommunal angelägenhet att sköta marknadsföringen åt ett utländskt företag?

3) Flera lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium har berättat om kritikförbud och utmobbning av kritiska lärare. I ett mail till all personal på skolan förra året hälsade förvaltningsdirektör Thomas Persson att om det fortfarande finns medarbetare som är kritiska bör de söka sig till andra skolor, vilket bekräftar uppgifterna om kritikförbud. Är det verkligen rimligt att kommunalt anställda åläggs att vara lojala mot ett utländskt företag och på detta sätt hotas med omplacering om de inte är det?

4) Inger Nyrell, fram till halvårsskiftet i år rektor på Ross Tensta gymnasium och numera gymnasiechef med ansvar även för Norra Reals gymnasium, har utifrån Ross-konceptet formulerat en vision för Ross Tensta gymnasium, där det bl a framgår att vi skall sluta använda s k traditionella läroböcker. Tycker socialdemokraterna att detta är en bra inriktning för gymnasieskolan? Hur rimmar dessa strävanden med gymnasieskolans uppgift att förbereda för högre studier?

5) Sedan Ross-projektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp till Ross Institute utan att någon upphandling har gjorts. Vad är det som är så speciellt med detta företag, som har tvingats stänga en av sina två skolor i USA, att det skulle motivera en sådan särbehandling?

Per-Åke Lindblom

Brevet har också kommenterats i Lärarnas tidning.

Konkurrensverket                                  

103 85 Stockholm

26/9 2011

Har upphandlingen av Ross-projektet gått rätt till?

Sedan Ross-projektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp i avgifter, konsultarvoden och andra ersättningar till Ross Institute i New York utan att någon upphandling gjorts. 2007 slöts ett nytt avtal med Ross Institute, även denna gång utan upphandling.

Utbildningsförvaltningen betalar för ett koncept och köper i anslutning till detta konsulttjänster av Ross Institute. I maj i år gjorde skolledare från flera kommunala skolor en studieresa till Ross School på Long Island, som bekostades av förvaltningen. Det pågår alltså försök att sprida Ross-konceptet, vilket skulle medföra att fler skolor betalar till Ross-Institute och att summan av de årliga betalningarna stiger väsentligt. New York Department of Education har nyligen tvingat Ross att stänga en av sina två skolor i New York, därför att den fungerade för dåligt. Det finns definitivt ingen anledning att kringgå lagstiftningen och särbehandla ett utländskt företag som inte kan sköta sina egna skolor.

Konkurrensverket bör från utbildningsförvaltningen begära kopior av samtliga avtal som har slutits med Ross Institute och granska dem för att se om upphandlingsreglerna har kringgåtts. I så fall bör Konkurrensverket vid vite förelägga Utbildningsförvaltningen att göra en upphandling innan Ross-konceptet sprids eller samarbetet med Ross Institute fortsätter.

Det hör till saken att Ross Tensta gymnasium under de senaste två läsåren, d v s 2009-2010 och 2010-2011, haft en extra biträdande rektor (tre i stället för som tidigare två), och att vederbörande, Kerstin Friborg, i huvudsak har arbetat med att marknadsföra Ross-konceptet mot andra skolor. Som ackrediterad Ross-skola förväntas Ross Tensta gymnasium erbjuda utbildning i Ross-konceptet och värva andra kommunala skolor som betalande medlemmar till Ross Institutes nätverk. En kommunal skola förväntas alltså sköta marknadsföringen i Sverige åt ett privat utländskt företag. Dessutom disponerar Ross Institute of Sweden en lokal på skolan. Det rör sig troligtvis om ett fall av otillbörligt gynnande.

Utbildningsförvaltningen måste alltså gå ut med ett förfrågningsunderlag där de preciserar vilka typer av tjänster de vill köpa, t ex ett pedagogiskt koncept och/eller konsulttjänster inom undervisning och pedagogik. Upphandlingen måste annonseras enligt gällande regler och olika aktörer, t ex friskoleföretag och konsultföretag, måste ha möjlighet att lämna anbud. Det går inte att välja ut en viss leverantör på förhand!

Kay Beckeman/Catharina Hedeby/Per-Åke Lindblom/Anita Olsson/Malena Rydberg/Britt-Marie Vucetic, samtliga f.d lärare vid Tensta gymnasium

(Detta inlägg ligger också i kommentarsfältet till Lärarnas Nyheter)

Mårten Hagman skriver i ett inlägg i Lärarnas tidning att lärare på Tensta gymnasium  kunnat framföra kritik i personalrum och arbetslag. Självklart kunde man det .Det  vi menar var svårigheten att framföra kritik på officiella möten med skolledningen, för den  ville bara  höra positiva synpunkter på rosskonceptet. De lärare som i grunden är för rosskonceptet har naturligtvis inte lidit av tystnadskulturen på Tensta gymnasium där tekniken ”söndra och härska” från skolledningens sida varit utbredd.

Till Björn Dahlman vill jag bara framföra att jag fortfarande är med i tidskriften Clartés redaktion och att jag inte skäms för att kalla mig socialist. Kerstin Friborg undrar varför några kritiska lärare valt att arbeta till 67 års ålder. Det är just för att vi tyckt om att arbeta med Tensta gymnasiums elever och velat deras bästa och till skillnad från Friborg varit djupt engagerade i dem.

En skola med bra och demokratisk utbildning är av särskilt stor betydelse för vanliga människors barn. Jag kritiserar inte Tenstas elever eller missunnar dem att vara stolta över sin skola.Tvärtom Jag vill att de ska få den bästa av utbildningar. Av det skälet kritiserar jag  rosskonceptet av pedagogiska skäl och håller med de lärare som kallar det ”kejsarens nya kläder”.

I inlägg från några lärare framskymtar ett starkt förakt för ”pensionerade lärare”. Symtomatiskt  för dessa lärare är deras förakt för lång pedagogisk erfarenhet. Är de själva så duktiga lärare?

Jag har inget behov av att hämnas. Jag trivdes mycket bra, trots rosskonceptet, med mitt lärararbete och träffar då och då elever som uppskattat min undervisning.

Politiker och tjänstemäns ovarsamma handhavande med skattepengar har länge upprört mig  samt kortsiktigheten i satsningarna. Vid införandet rosskonceptet byggdes skolan om. Bl a förstördes en relativt ny och vacker bild- och skulptursal som kostat mycket pengar. Man rev också en väl fungerande dramasal. Detta framstår som särskilt märkligt med tanke på  rosskonceptets tyngdpunkt på  estetisk verksamhet. Idag finns ingen riktig dramasal och bildämnet bedrivs i en ostimulerande lokal.  Glasväggar i klassrummen mot allrummen, som skapades vid ombyggnaden,  är säkert vackert men naturligtvis pedagogiskt vansinne med tanke på alla störningsmoment.

Syftet med införande av rosskonceptet var att öka antalet elever till de nationella programmen och att minska segregationen. Inget av dessa syften har uppnåtts. Av vilka skäl ska konceptet spridas vidare? Och till vilken kostnad?

Hösten 1996 besökte jag utan att vara förhandsinbjuden skolan Fredric Douglas Academy i Harlem. Rektorn Lorraine Monroe, själv född i Harlem, visade mig runt. Jag blev djupt imponerad av denna skolas undervisning och förhållningssätt. Det hade varit en skola som Tensta gymnasium kunnat utbyta idéer med!

Malena Rydberg