Frågor till Stockholms kommunfullmäktige

Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter har nyligen i en artikelserie tagit upp Rossprojektet på Tensta gymnasium, vilket också har gett upphov till en intensiv debatt på nätet. Debatten handlar inte bara om en lokal satsning i Stockholm, utan även om viktiga principiella frågor av riksintresse. Därför vill vi undertecknare ställa några frågor till Stockholms kommunfullmäktige, som har det yttersta ansvaret för skolpolitiken i Stockholm. Våra frågor:

1) I samma artikel intervjuas Anita Ferm, före detta utbildningsdirektör i Stockholms stad, som berättade att Courtney Ross dåvarande svenske man uppsökte henne för att propagera för Rosskonceptet. Ferm gjorde sedan en studieresa till Long Island i New York för att studera skolan på plats. Hon fattade därefter beslutet att införa Ross-projektet på Tensta gymnasium, vilket inleddes 2003. Anita Ferm berättar också att hon aldrig funderade över kostnaderna. Varför gjordes inte en regelrätt utredning om och kostnadskalkyl av Rosskonceptet?

2) Rosskonceptet utgår från Howard Gardners pedagogiska teorier, som grundar sig på föreställningen om de sju intelligenserna. Denna föreställning saknar stöd i vetenskapliga undersökningar. Gardner själv har betecknat dessa intelligenser som ”artistiska omdömen”. Inte heller finns det någon pedagogisk forskning i USA, som kan leda i bevis att skolor som utgår från Gardners pedagogik är mer framgångsrika än andra. I praktiken innebär Rosskonceptet ämnesintegration, projektarbeten, IT i undervisningen och hälsoprofilering. Vad exakt är det som gör Gardners teorier och Rosskonceptet så unika?

3) Eftersom Utbildningsförvaltningen/Stockholms kommunfullmäktige importerade ett pedagogiskt koncept från USA, tyder detta på att Utbildningsförvaltningen ansåg att  Tensta gymnasiums minskande elevtillströmning i huvudsak berodde på pedagogiska orsaker. Står Utbildningsförvaltningen/Stockholms kommunfullmäktige fast vid denna analys? Varför tog Utbildningsförvaltningen ingen som helst hänsyn till uppfattningarna hos lärarkåren vid Tensta gymnasium vid denna tidpunkt?

4) Skall kommunala skolor bli franchisetagare och betala avgifter till ett amerikanskt friskoleföretag som dessutom har fått stänga en av sina två skolor i USA, därför att den fungerade för dåligt?

5) Som ackrediterad Rosskola förväntas Ross Tensta gymnasium värva fler kommunala skolor till Ross Institutes internationella nätverk. Skolan skall alltså både betala till Ross Institute och värva fler betalande medlemmar. Kan det verkligen vara en kommunal angelägenhet att sköta marknadsföringen åt ett utländskt företag?

6) Flera lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium har berättat om kritikförbud och utmobbning av kritiska lärare. I ett mail till all personal på skolan förra året hälsade förvaltningsdirektör Thomas Persson att om det fortfarande finns medarbetare som är kritiska bör de söka sig till andra skolor, vilket bekräftar uppgifterna om kritikförbud. Är det verkligen rimligt att kommunalt anställda åläggs att vara lojala mot ett utländskt företag och på detta sätt hotas med omplacering om de inte är det?

7) Inger Nyrell, fram till halvårsskiftet i år rektor på Ross Tensta gymnasium och numera gymnasiechef med ansvar även för Norra Reals gymnasium, har utifrån Rosskonceptet formulerat en vision för Ross Tensta gymnasium, där det bl a framgår att skolan skall sluta använda s k traditionella läroböcker. Tycker kommunalfullmäktiges ledamöter att detta är en bra inriktning för gymnasieskolan? Hur rimmar dessa strävanden med gymnasieskolans uppgift att förbereda för högre studier?

8) Sedan Rossprojektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp till Ross Institute utan att någon upphandling har gjorts. Vad är det som är så speciellt med detta företag att det skulle motivera en sådan särbehandling?

9) Dessutom vill Stockholms utbildningsförvaltning sprida konceptet vidare inom Stockholms stad. Enligt gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg är det ”en prioriterad satsning”. I intervjun i Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter säger också gymnasiedirektören att hon inte visste varför Ross skola i Harlem var tvungen att stänga och att hon inte tänker rota i detta. Stängningen borde väl antyda att en viss pedagogik inte är utslagsgivande för en skolas framgång. Vad är det som egentligen motiverar en fortsatt satsning på Rossprojektet?

Kay Beckeman/Lena Beckman/Catharina Hedeby/Per-Åke Lindblom/Anders Nilson/Anita Olsson/Malena Rydberg/Britt-Marie Vucetic

Samtliga före detta lärare på Tensta gymnasium

Kontaktpersoner:

Kay Beckeman  –  08/258106

Malena Rydberg – 08/6688062/0704911257

25/11 2011

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skolvärlden har publicerat "Stoppa spridningen av Ross", som är en förkortad version av artikeln i Dagens Nyheter den 26/4. ...

(Detta är originalversionen av den artikel som publicerades i Dagens Nyheter den 26/4 2012)   Vi som har skrivit denna insändare är pensionerade lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium och fortfarande känner ett starkt engagemang för skol...

Ross-projektet på Tensta gymnasium bör stoppas, skriver  åtta tidigare lärare på skolan i DN-Stockholm idag. Det är ett dyrt experiment som inte har gett bättre studieresultat. Och varför ska en svensk kommunal skola vara franchisetagare till ett ame...

  För nio år sedan gick Tensta gymnasium i Stockholm över till Rosspedagogiken, som importerades från andra sidan av Atlanten. I en artikel i Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter den 7/9 2012 intervjuades Anita Ferm, före detta utbildningsdirektör i S...

Lärarnas tidnings reporter Niklas Arevik fick på torsdagskvällen ta emot pris för bästa nyhet på webben på Fackförbundspressens dag. Ytterligare tre priser gick till Lärarförbundets tidningar. – Det känns fantastiskt kul, speciellt med ett så...