Erik Åslin, biträdande borgarrådssekreterare, har på uppdrag av skolborgarrådet Lotta Edholm besvarat vårt öppna brev av den 25/11. Det är lätt att konstatera att många frågor i detta öppna brev har förblivit obesvarade.

Elevantalet på Ross Tensta gymnasium och skolans popularitet

I sitt brev skriver Åslin att elevantalet på Ross Tensta gymnasium under läsåret 2010-2011 var 727, vilket han tar som belägg för att skolan har ökat i popularitet och lyckats hävda sig i konkurrensen med friskolorna. Denna argumentation är inte med sanningen överensstämmande. När man jämför hur populära olika gymnasieskolor är måste man i första hand titta på hur många sökande de har till de nationella programmen. Ross Tensta gymnasium har en mycket hög andel elever på olika individuella program. För närvarande studerar c:a 100 elever på programmet Språkintroduktion på Ross Tensta gymnasium, och skolan har dessutom ett stort antal s k preparander eller elever med individuell studiegång utspridda i klasser på övriga program, d v s elever som fått dispens för att börja på gymnasiet. Många av dessa elever skulle inte kunna välja att gå på andra skolor, antingen därför att det inte finns platser (Språkintroduktion) eller därför att deras betyg inte räcker. I det officiella elevantalet för Ross Tensta gymnasium ingår också eleverna på SALUT, en filial till skolan som ligger i Vällingby. På SALUT går elever som inte är klara med grundskola och i många fall har mer eller mindre allvarliga sociala problem. Skolan får en del av sina elever genom uppsökande verksamhet i samarbete med socialtjänsten. Eleverna på SALUT läser endast grundskolekurser och enheten ligger inte ens i Tensta. SALUT brukar ta in omkring 50 elever per läsår och har för närvarande mellan 40 och 50 elever. En stor del av Ross Tensta gymnasiums elever är alltså inte reguljära gymnasieelever, och många av dessa skulle inte kunna välja att gå någon annanstans.

I det officiella elevantalet för Ross Tensta gymnasium läsåret 2010-2011 ingick dessutom eleverna på Digitala rummet, en separat enhet i Kista med en klass. Under läsåret 2010-2011 företog Skolinspektionen en inspektion av Digitala rummet, sedan någon med insikt i verksamheten där hade gjort en anonym anmälan. Skolinspektionen fann att det inte bedrevs någon undervisning i egentlig mening utifrån normal ämnesindelning och gällande kursplaner, och att det ofta inte fanns lärare på plats. Eleverna satt mest och spelade dataspel hela dagarna, och lärde sig således inget av värde. Skolinspektionens granskning resulterade i allvarliga anmärkningar. För anhängare av Ross-projektet är en flumverksamhet som Digitala rummet intressant eftersom den ökar det officiella elevantalet på Ross Tensta gymnasium med en klass. Vad eleverna gör hela dagarna och om de lär sig något är tydligen mindre viktigt.

Studieresultat och slutbetyg

Åslin uppger att 87,7 % av avgångseleverna på Ross Tensta gymnasium erhöll slutbetyg 2010. Vi har fått uppgifter från Verket För Högskoleservice som visar att 186 elever gick ut från Ross Tensta gymnasium vårterminen 2011, och att 63 av dessa inte erhöll slutbetyg. Detta betyder att ca 34 % av skolans avgångselever 2011 inte erhöll slutbetyg. I år har även en del elever i årskurs 3 erbjudits möjligheten att gå sommarskola, och några av de som inte hade fått slutbetyg i juni kan därför ha fått det i augusti. Hur som helst, att ca en tredjedel av eleverna på Ross Tensta gymnasium inte erhöll slutbetyg 2011 är en alarmerande siffra och den tyder givetvis inte på att Ross-konceptet är något positivt för skolan och dess elever.

Ross-skola var den sämsta skolan i New York och tvingades stänga

I vintras beslutade skolmyndigheten i New York att dra in tillståndet för Ross Global Academy i Harlem, en av Ross Institutes tre skolor i delstaten, och i juni stängdes skolan för gott. Den främsta anledningen var att resultaten på skolan inte motsvarade minimikraven enligt amerikansk lagstiftning (The No Child Left Behind Act), se bl  New York Times:

http://query.nytimes.com/search/sitesearch?query=Ross+Global+Academy&more=past_365.

Ross Global Academy har också haft stora problem med våld och mobbning, och många elever har flytt skolan, se t ex New York Post:

http://www.nypost.com/p/news/local/manhattan/village_school_students_take_charter_sPkC4LsbSutwpXPNWkXKyH

Ross Global Academy har också fått kritik för en kaotisk organisation med hög personalomsättning och för att skolan inte vill ta hand om elever med särskilda behov. I ett officiellt uttalande i samband med stängningen av Ross Global Academy sade den f d skolkanslern i New York, Cathleen P Black, att skolan var den sämsta friskolan i New York, se bl a Lärarnas Nyheter:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/07/ross-skola-samst-new-york.

För att läsa mer, besök nämnda ovan nämnda tidningars hemsidor och sök på Ross Global Academy, eller klicka på länken nedan:

http://www.nypost.com/p/news/local/manhattan/charter_bad_course_SRVUhP0ZQqITaee5eXF0gK

I maj 2011 arrangerades dock en studieresa för skolledare från flera kommunala skolor i Stockholm till Ross School på Long Island. I en intervju i Lärarnas Nyheter (nätupplagan) sade gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg att Ross-konceptet skall spridas till fler skolor i Stockholm, och att detta är en prioriterad satsning. Hon sade också att hon inte vet varför Ross-skolan i Harlem fick stänga och att hon inte tänker rota i det:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/07/gymnasiedirektoren-enskilda-individers-tyckande-spelar-ingen-roll

Varför skall fler kommunala skolor i Stockholm bli franchisetagare till Ross Institute och betala avgifter till företaget och åka på studieresor till deras skolor. Hur mycket skall detta totalt sett få kosta Stockholms skattebetalare och vad är syftet med satsningen? Ackreditering betyder ungefär kvalitetssäkring. Varför skall kommunala skolor i Stockholm söka ackreditering av ett amerikanskt friskoleföretag som uppenbarligen inte klarar att sköta sina egna skolor i USA? Är det inte huvudmannens - i detta fall Stockholms stads - ansvar att upprätthålla kvaliteten i de egna skolorna? När kommunala skolor eller friskolor inte klarar att upprätthålla kvaliteten i verksamheten finns dessutom - i Sverige såväl som USA - myndigheter som skall ingripa.

För Thomas Persson är Ross-konceptet tydligen så heligt att han inte kan tolerera kritik. I ett mail till all personal på Ross Tensta gymnasium daterat 2011-05-27 hälsade Persson att om det finns medarbetare på Ross Tensta gymnasium som inte vill arbeta efter Ross-konceptet ordnar förvaltningen arbete på andra skolor. Observera att detta inte var formulerat som ett erbjudande, utan medarbetare som är kritiska skall omplaceras. Här rör det sig alltså om en bestraffning av åsikter, som direkt strider mot repressalieförbudet i Yttrandefrihetsgrundlagen. Om Ross-konceptet sprids till fler kommunala skolor i Stockholm, skall kritiska medarbetare på dessa skolor också tvingas byta arbete? Är det verkligen rimligt att ge ett utländskt företag ett sådant inflytande över kommunala verksamheter, och vad har Persson egentligen för motiv för sitt agerande?

Förvaltningsledningen med Thomas Persson och Marie-Louise Hammer Åberg i spetsen har åtskilligt att förklara inför väljare och folkvalda i Stockholm.

Kay Beckeman/Lena Beckman/Catharina Hedeby/Per-Åke Lindblom/Anders Nilson/Anita Olsson/Malena Rydberg/Britt-Marie Vucetic

Samtliga före detta lärare på Tensta gymnasium

TV4 Nyheterna följde upp måndagens inslag med ett inslag om Rossprojektet. Bland annat intervjuades Malena Rydberg.

Se vidare http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna?title=nyheterna_19_05&videoid=2117172. Inslaget handlade om hur kritiska lärare tystas med bl.a hot om förflyttning och uteblivna lönepåslag.

Hej,                

Tack för ert brev till skolborgarrådet Lotta Edholm angående Ross Tensta Gymnasium. Jag heter Erik Åslin och arbetar som biträdande borgarrådssekreterare på skolroteln i Stockholms stadshus. Lotta Edholm har bett mig besvara ert brev.

Jag har tagit del av era frågor och synpunkter kring Ross Tensta Gymnasium. Det är självklart angeläget med en debatt om hur vi med största möjliga effektivitet kan höja studieresultaten i Stockholms skolor.

Jag vill gärna ge lite bakgrund till Ross-projektet.  Dåvarande utbildningsdirektör tog initiativ till att starta Rossprojektet och ett beslut i utbildningsnämnden togs i januari 2003 i politisk enighet. Projektet hade en styrgrupp med dåvarande gymnasiechefen som ordförande. Skolan tillsatte en projektledare och en projektgrupp med 8 lärare. En intresseanmälan gick ut till alla. Sedan fick de som också var intresserade ingå i referensgrupp. 3 sådana referensgrupper tillsattes och ca 30 lärare deltog. Alla synpunkter beaktades om de inte gick emot skolans uppdrag från politiken. Gymnasiechefen erbjöd de som inte ville delta i projektet att få en motsvarande tjänst på annan skola. Processen att genomföra projektet var medvetet långsam för att få en god förankring. Delaktighet från berörda parterna har varit konstant närvarande i förändringsarbetet på skolan. Förutom det som beskrivits ovan fanns en lokalgrupp med elever och personal för den pedagogiska anpassningen till konceptet. Föräldrarna i Föräldraföreningen har hållits informerade. Alla lärare har erbjudits kompetensutveckling i konceptet både på Ross School i New York och på plats i Tensta. Genom en långsam implementeringsperiod har konceptet tagit form utifrån svenska förhållanden och svensk lagstiftning samt medarbetarnas engagemang. Det är därmed inte identiskt med Rossmodellen i New York.

Det är viktigt att våra gymnasieskolor håller hög kvalitet och är kostnadseffektiva. En del i det arbetet är att kontinuerligt utvärdera gymnasieskolorna. Utbildningsförvaltningen genomför en utredning som kommer att studera utvecklingen av Ross Tensta gymnasium efter införandet av Rosskonceptet. Utredningen ska framförallt studera skolans resultat ur olika aspekter och kommer att vara klar till årsskiftet.

Antalet elever vid Ross Tensta gymnasium har ökat sedan 2003, trots att Stockholms kommunala gymnasieskolor generellt har tappat elever på grund av en ökad konkurrens från friskolorna. Antalet elever på skolans samtliga program (inklusive individuellt program) har ökat från 656 läsåret 02/03 till 727 läsåret 10/11. Det är viktigt att komma ihåg att läsåret 2002/2003 hade de fristående gymnasierna i Stockholm ca 23 procent av det totala elevunderlaget medan läsåret 2010/2011 har de ökat till 51 procent av elevunderlaget. Trots denna generella utveckling så har alltså Ross Tensta gymnasium ökat i popularitet.

 Gällande elevernas resultat finns mer statistik om utvecklingen på Ross Tensta gymnasium här:

 - Andelen elever i procent som är behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,5 procent år 2002 till 79,4 procent 2010.

- Andelen elever i procent som har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,2 procent år 2002 till 87,7 procent 2010.

- Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick s

lutbetyg ligger ungefär konstant. Detta gäller för hela skolan, samtliga program. Under 2000-talet har betyget alltid legat mellan 12 och 13. 2002 hade skolan 12,7 och 2009 hade skolan 12,8.

- Andelen elever med utländsk bakgrund har stigit kraftigt. Från 67 procent läsåret 01/02 till 91 procent läsåret 09/10. Olika elever har olika bakgrunder och förutsättningar att nå goda studieresultat. Självklart är detta en viktig aspekt.

Att satsa extra pengar i form av 1.5 skolpeng på utsatta gymnasieskolor var socialdemokraternas insats under deras styre under tidiga 2000-talet. Denna satsning var inte enbart för Ross Tensta gymnasium utan även för Farsta och Skärholmen. Idag finns ett betydligt mer träffsäkert resursfördelningssystem.

Med vänliga hälsningar

Erik Åslin
Biträdande borgarrådssekreterare (FP)
Skolroteln

Frågor till Stockholms kommunfullmäktige

Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter har nyligen i en artikelserie tagit upp Rossprojektet på Tensta gymnasium, vilket också har gett upphov till en intensiv debatt på nätet. Debatten handlar inte bara om en lokal satsning i Stockholm, utan även om viktiga principiella frågor av riksintresse. Därför vill vi undertecknare ställa några frågor till Stockholms kommunfullmäktige, som har det yttersta ansvaret för skolpolitiken i Stockholm. Våra frågor:

1) I samma artikel intervjuas Anita Ferm, före detta utbildningsdirektör i Stockholms stad, som berättade att Courtney Ross dåvarande svenske man uppsökte henne för att propagera för Rosskonceptet. Ferm gjorde sedan en studieresa till Long Island i New York för att studera skolan på plats. Hon fattade därefter beslutet att införa Ross-projektet på Tensta gymnasium, vilket inleddes 2003. Anita Ferm berättar också att hon aldrig funderade över kostnaderna. Varför gjordes inte en regelrätt utredning om och kostnadskalkyl av Rosskonceptet?

2) Rosskonceptet utgår från Howard Gardners pedagogiska teorier, som grundar sig på föreställningen om de sju intelligenserna. Denna föreställning saknar stöd i vetenskapliga undersökningar. Gardner själv har betecknat dessa intelligenser som ”artistiska omdömen”. Inte heller finns det någon pedagogisk forskning i USA, som kan leda i bevis att skolor som utgår från Gardners pedagogik är mer framgångsrika än andra. I praktiken innebär Rosskonceptet ämnesintegration, projektarbeten, IT i undervisningen och hälsoprofilering. Vad exakt är det som gör Gardners teorier och Rosskonceptet så unika?

3) Eftersom Utbildningsförvaltningen/Stockholms kommunfullmäktige importerade ett pedagogiskt koncept från USA, tyder detta på att Utbildningsförvaltningen ansåg att  Tensta gymnasiums minskande elevtillströmning i huvudsak berodde på pedagogiska orsaker. Står Utbildningsförvaltningen/Stockholms kommunfullmäktige fast vid denna analys? Varför tog Utbildningsförvaltningen ingen som helst hänsyn till uppfattningarna hos lärarkåren vid Tensta gymnasium vid denna tidpunkt?

4) Skall kommunala skolor bli franchisetagare och betala avgifter till ett amerikanskt friskoleföretag som dessutom har fått stänga en av sina två skolor i USA, därför att den fungerade för dåligt?

5) Som ackrediterad Rosskola förväntas Ross Tensta gymnasium värva fler kommunala skolor till Ross Institutes internationella nätverk. Skolan skall alltså både betala till Ross Institute och värva fler betalande medlemmar. Kan det verkligen vara en kommunal angelägenhet att sköta marknadsföringen åt ett utländskt företag?

6) Flera lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium har berättat om kritikförbud och utmobbning av kritiska lärare. I ett mail till all personal på skolan förra året hälsade förvaltningsdirektör Thomas Persson att om det fortfarande finns medarbetare som är kritiska bör de söka sig till andra skolor, vilket bekräftar uppgifterna om kritikförbud. Är det verkligen rimligt att kommunalt anställda åläggs att vara lojala mot ett utländskt företag och på detta sätt hotas med omplacering om de inte är det?

7) Inger Nyrell, fram till halvårsskiftet i år rektor på Ross Tensta gymnasium och numera gymnasiechef med ansvar även för Norra Reals gymnasium, har utifrån Rosskonceptet formulerat en vision för Ross Tensta gymnasium, där det bl a framgår att skolan skall sluta använda s k traditionella läroböcker. Tycker kommunalfullmäktiges ledamöter att detta är en bra inriktning för gymnasieskolan? Hur rimmar dessa strävanden med gymnasieskolans uppgift att förbereda för högre studier?

8) Sedan Rossprojektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp till Ross Institute utan att någon upphandling har gjorts. Vad är det som är så speciellt med detta företag att det skulle motivera en sådan särbehandling?

9) Dessutom vill Stockholms utbildningsförvaltning sprida konceptet vidare inom Stockholms stad. Enligt gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg är det ”en prioriterad satsning”. I intervjun i Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter säger också gymnasiedirektören att hon inte visste varför Ross skola i Harlem var tvungen att stänga och att hon inte tänker rota i detta. Stängningen borde väl antyda att en viss pedagogik inte är utslagsgivande för en skolas framgång. Vad är det som egentligen motiverar en fortsatt satsning på Rossprojektet?

Kay Beckeman/Lena Beckman/Catharina Hedeby/Per-Åke Lindblom/Anders Nilson/Anita Olsson/Malena Rydberg/Britt-Marie Vucetic

Samtliga före detta lärare på Tensta gymnasium

Kontaktpersoner:

Kay Beckeman  –  08/258106

Malena Rydberg – 08/6688062/0704911257

25/11 2011