Svar på gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åbergs yttrande till Skolinspektionen gällande situationen på Ross Tensta gymnasium, diarienummer 41-2011-4967

Vi som skriver detta brev till Skolinspektionen är pensionerade lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium och som fortfarande känner stort engagemang för skolan och dess elever. Vi har hört från flera lärare som fortfarande arbetar på skolan att det saknas läroböcker i flera ämnen. På grund av skolans ansträngda ekonomi har skolledningen tidigare under året varit restriktiv med inköp, och i början av oktober infördes ett köpstopp. Lärarna har sagt att det saknas läroböcker i engelska, svenska, tyska, biologi, kemi, naturkunskap, företagsekonomi och historia. Lärare som undervisar i engelska och svenska har i ett par fall försökt hantera situationen genom att låta olika klasser turas om att låna en klassuppsättning läroböcker. Denna typ av nödlösning är dock inte acceptabel. Eleverna måste ha tillgång till kurslitteratur under hela kursens gång. Till saken hör att nya kursplaner har införts som en del av årets gymnasieform, Gy 11. Som en följd av detta krävs nya böcker i vissa ämnen, t ex naturkunskap.

Tidigare har elever och lärare på Ross Tensta gymnasium delvis kompenserat för bristen på läroböcker genom att kopiera mycket. Som en ytterligare besparingsåtgärd har skolledningen dock tagit ifrån elever och lärare rätten att kopiera fritt. På vissa kurser har eleverna vare sig läroböcker eller kopierat material att arbeta med, och lärarna kan alltså inte ge eleverna läxor. Detta medför att eleverna får svårt att klara kunskapsmålen och i vissa fall att lärarna inte kan godkänna eleverna. Eftersom vi inte längre arbetar på skolan kan vi inte verifiera allt som vi har hört, men om uppgifterna stämmer är det mycket allvarligt. Det innebär att eleverna i vissa fall berövas och förvägras chansen att lyckas med sina studier. Det finns också en risk att vissa lärare av hänsyn till eleverna sänker kraven och delar ut glädjebetyg. Skolinspektionen måste därför noggrant undersöka situationen.

De lärare som har berättat detta undervisar i olika ämnen och tillhör olika lärarlag. En del av dem är mer eller mindre kritiska till Ross-konceptet, och en del av dem är positiva till det. När det gäller uppgifter om bristen på läroböcker finns det således ingen given koppling till kritik av Ross-konceptet. Vi har ingen anledning att misstro de lärare som har berättat om situationen för oss. Har Skolinspektionen anledning att lita på Marie-Louise Hammer Åberg och skolledningen på Ross Tensta gymnasium?

Vi vill här påminna om den inspektion av verksamheten vid Digitala rummet som Skolinspektionen gjorde under läsåret 2010-2011 efter en anonym anmälan. Digitala rummet tillhörde under förra läsåret Ross Tensta gymnasium. Skolinspektionen fann att det ofta inte fanns någon lärare på plats och att det inte bedrevs någon undervisning i egentlig mening utifrån sedvanlig ämnesindelning, fastställda kursplaner och kraven i Skollagen. Eleverna spelade mest dataspel hela dagarna, varav en del var våldsspel. Inspektionen resulterade således i allvarliga anmärkningar. Hur kunde ansvariga chefer, d v s Hammer Åberg och skolledningen på Ross Tensta.låta verksamheten på Digitala rummet pågå som den gjorde? Med detta i åtanke finns det ingen anledning för Skolinspektionen att lita på att Hammer Åberg och skolledningen på ett betryggande sätt skulle ta ansvar för kvaliteten i verksamheten på Ross Tensta gymnasium.

Hammer Åberg skriver  i sitt yttrande till Skolinspektionen att det finns få läromedel på marknaden som motsvarar kraven enligt Gy 11. Detta är inte sant. Det har under året getts ut en mängd nya läroböcker i olika ämnen som är anpassade till de nya kursplanerna. För vissa lärare på Ross Tensta gymnasium är problemet att de inte får köpa nya böcker som motsvarar kraven i de nya kursplanerna.

Hammer Åberg skriver att det som inte är beställt i oktober 2011 torde kunna vänta till 2012. Nej, det har emellertid saknats läroböcker i olika ämnen tidigare under året och de elever som läser en kurs under höstterminen 2011 och saknar kurslitteratur har ingen större glädje av att det kanske kommer att köpas nya läroböcker längre fram.

Hammer Åberg skriver vidare att skolan är väl försedd med läromedel av olika slag. Detta är dock inte den bild som vi har fått. När så många lärare klagar över att det saknas läroböcker i olika ämnen kan skolan knappast sägas vara väl försedd med läromedel.

Hammer Åberg påpekar också att eleverna har tillgång till bärbara datorer under skoldagen. De flesta får dock inte ta med sig datorn hem efter skoldagens slut och kan därför inte använda den för att göra läxor. För detta krävs läroböcker eller kopierat material.

Det är svårt att diskutera situationen på Ross Tensta gymnasium utan att ta upp Ross-konceptet. Hammer Åbergs fortsätter med ett stycke om kritiken mot Ross-konceptet. Där påstår hon att kritik har kunnat framföras och att så också har gjorts. I den granskning av Ross-projektet som nyligen gjordes i Lärarnas Tidning ingick intervjuer med lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium och kunde berätta om mobbning av oliktänkande. I en intervju med f.d rektorn Inger Nyrell påstod hon däremot att ingen har blivit särbehandlad. Så långt står ord mot ord. Efter en kritisk artikel i Dagens Nyheter i maj 2010 skickade Nyrell dock ett mail till all personal på Ross Tensta gymnasium med en hälsning från Utbildningsförvaltningens direktör Thomas Persson. Thomas Persson meddelade att om det fortfarande finns personer på Ross Tensta gymnasium som inte vill arbeta efter Ross-konceptet ordnar förvaltningen arbete på andra skolor. Vi bifogar en kopia av detta mail och ber Skolinspektionen läsa det. Observera att detta inte är formulerat som ett erbjudande eller en valmöjlighet. Vad Thomas Persson säger är att de som är kritiska skall omplaceras. Att omplacera kritiska medarbetare är definitivt inte att tillåta kritik.

Hammer Åberg påstår vidare att lagar och regler på arbetsmarknaden har respekterats. Detta är inte heller sant. Vi vet att  skolledningen på Ross Tensta gymnasium år 2004 försökte hindra en handikappad lärare, som också var kritisk mot Ross-konceptet,  från att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning. Det var först sedan hennes fackombud, Erik Björkman, på Lärarnas Riksförbund hotat med anmälan till Diskrimineringsombudsmannen som läraren fick komma tillbaka. Lagen mot diskriminering av funktionshindrade föreskriver att arbetsgivare skall hjälpa handikappade tillbaka i arbete, och den lagen respekterades alltså inte.

Malena Rydberg, som gick i pension 1 augusti 2011, blev kallad till ett s.k avvecklingssamtal med Nyrell. Malena Rydberg, som har arbetat på Rinkebyskolan mellan 1976 och 1989, och därefter fram till 2011 på Tensta, har ställt sig kritisk till Ross-projektet. Vid avvecklingssamtalet ville hon framföra en del synpunkter på Ross-konceptet till Nyrell, men blev efter några minuter avbruten och utkastad av nämnde rektor med orden: ”Sådana som du pratar jag inte med”.

I slutet av oktober i år fick vi höra att en äldre manlig lärare hade blivit utvisad från ett personalmöte av rektor Runar Krantz för att han var alltför kritisk. Vid personalmötet klagade han på inte fått köpa böcker till sina ämnen biologi och naturkunskap. Andra lärare som deltog i personalmötet blev skrämda av det som hände.

Nyrell har skrivit en vision för Ross Tensta gymnasium, Vision 2015. Vi bifogar en kopia av detta styrdokument. Där framgår bl.a. att traditionella läroböcker kommer att bli sällsynta på Ross Tensta gymnasium och detta framställs som något eftersträvansvärt. Detta är praktiken detsamma som att skolan skall sluta använda läroböcker, även om Hammer Åberg menar att det inte är det. Vem som helst borde förstå att kunskaper och studieresultat försämras om man slutar använda läroböcker i skolan. Gymnasiet skall förbereda eleverna för högre studier och det gör man definitivt inte genom att sluta använda läroböcker. Vem har gett Nyrell befogenhet att på ett så grundläggande sätt reformera undervisningen? Om hon vill sluta använda läroböcker måste hon tala om vad hon vill ge eleverna i stället. I sin vision nämner hon bl.a sociala medier, bloggar och egna hemsidor. När det gäller sociala medier tycks Ross Tensta gymnasium ha kommit ganska långt. Lärare har nämligen  berättat för oss att en del elever ägnar sig åt Facebook även på lektionstid. Det vi nu ser är att Nyrells vision förverkligas och nu ställs frågan på sin spets. När eleverna inte får böcker och inte heller får kopiera kan de inte göra läxor och når därmed inte kunskapsmålen för olika kurser. De flesta lärare vill ju använda böcker och vi har hört att många elever klagar högljutt. Vi undertecknande lärare som länge arbetat med ungdom med annat hemspråk än svenska anser att den goda läroboken är särskilt viktig för dessa ungdomar som behöver utveckla sin svenska. Läroboken kan man alltid återvända till för repetition. En bra läroboken erbjuder eleverna en viktig struktur. Vi menar att datorn aldrig kan ersätta vare sig läraren eller en bra lärobok.

I sitt slutord påstår Hammer Åberg att elevtillströmningen till Ross Tensta gymnasium är god. Skolan har dock relativt få sökande till de nationella programmen, och detta problem har funnits länge. Elevantalet har dock kunnat hållas uppe genom att skolan tar in exceptionellt många elever på olika individuella program. Skolan har runt 100 elever på Språkintroduktionsprogrammet och många s k preparander som inte är helt klara med grundskolan. I det officiella elevantalet för Ross Tensta gymnasium ingår också eleverna på SALUT, en filial i Vällingby som tar in elever som inte är klara med grundskolan och som ofta har problem av olika slag. SALUT tar in omkring 50 elever per år. En stor del av eleverna på Ross Tensta gymnasium är alltså inte reguljära gymnasieelever, som följer Ross-konceptet, och många av dessa elever skulle inte kunna välja att gå någon annanstans. Verksamheten vid Digitala rummet var intressant för Nyrell, eftersom den bidrog  till att öka det officiella elevantalet vid Ross Tensta gymnasium. Att eleverna där mest satt och spelade3 dataspel om dagarna och inte lärde sig något väsentligt hade tydligen ingen betydelse för Nyrell.

Gymnasieelever har rätt till läroböcker som motsvarar kraven i centralt fastställda kursplaner. Att elever på en kommunal skola inte har läroböcker är fullkomligt oacceptabelt. Vi föreslår att Skolinspektionen noggrant undersöker förhållandena på plats vid den inspektion som snart kommer att göras. Ett sätt att göra detta är att genomföra en enkät där alla lärare och alla elever,som läser på nationellt program, får svara på frågor om saken anonymt. Ingen kommer att våga framföra kritik eller berätta om missförhållanden om de inte får vara anonyma. Genom en omfattande enkät borde Skolinspektionen kunna få en uppfattning om hur det faktiskt förhåller sig.

Om inte bristen på läroböcker åtgärdas, finns en risk att elever fortsätta lämna skolan. Vi känner till att ett stort antal elever under förra läsåret bytte till andra skolor. Skolinspektionen bör ta reda på hur många och av vilka skäl.

Undertecknare

Catharina Hedeby, lärare i engelska och tyska

Anders Nilsson, lärare i engelska och spanska

Anita Ohlsson, lärare i matematik och datakunskap

Malena Rydberg, lärare i historia, samhällskunskap och franska